söndag, september 17, 2017

Kräftskiva 2017

I fredags var det dags för PGM's (ganska) årliga kräftskiva igen. Vi började med att träffas på kontoret och jobba undan det viktigaste och sen satte vi oss i två bilar och ett tåg och körde ner till Mr T's lantställe där kräftskivan hölls.
Vi möttes av fint gräs
Och av en söt katt med vit mustasch
Vi hjälptes åt att röja ur uterummet och satte upp bord istället. Ja, de andra hjälptes åt, jag fotograferade mest, men nån ska ju göra det med... Vi dekorerade och möblerade och dukade och hade ett lunchavbrott för pizza. Och sen förberedde vi lite till och när vi kände oss klara gick de flesta av oss ner till havet. Jag fotograferade, de andra poserade. Och när vi kom tillbaka la Katta och jag upp kräftorna på fat innan det var dags för henne och Mr T att åka och hämta det danska kontoret vid tåget.
Så här såg det ut före piff och pynt
Det städas och fixas
Och hämtas bord
Fågelhuset stod kvar
En palm gav lite tropisk känsla
Det vita vinet hade lyckats frysa till is i kylen...
Vi satte upp kräftgirlanger
Jag hittade ett växthus när jag gick runt i trädgården
Vi gick till havet
Där fanns nypon
Och hav!
Och jag var där!
Beverly Hills 90210? Nä, mina arbetskamrater!
Ölen låg på kylning
Danmark kom, vi kramades, skålade, drack öl och vin, åt snacks, pratade och sen var det dags att spela kubb. Jag erbjöd mig att inte vara med. Det hjälpte inte ett dugg. Matchen tog aldrig slut ändå och till sist blev det kallt och alla gav upp. Och vi gick in och dukade fram pajer och kräftor och ostar och snaps och öl och vin och sen satte vi oss till bords. Det var så gott med kräftor! Det är ju så gott med kräftor. Och pajerna var jättegoda. Även min som jag var så nervös över... Beröm fick den faktiskt också. Vi åt, pratade, skålade, sjöng snapsvisor, lyssnade på musik, pratade musik, plockade undan, hade musikquiz och mitt lag kom tvåa. Inte tack vare mina lagkamrater om man säger så... Och vid tio kände Katta och jag och tre till oss färdigfestade, så vi hjälptes åt att städa undan det värsta och sa farväl de som fortsatte festandet och körde hem. Min man hämtade mig vid stationen och när vi kom hem drack jag en treo och vi drack ett glas vin, åt lite salami och tittade på tv innan vi gick och la oss.
Välkommen!
Dags att spela kubb!
Danmark fuskade....
Röda fina kräftor
Pajer och ostar. Den nästan svarta pajen är min, men den var faktiskt inte bränd...
Så här fint blev det när vi var klara
Vad står på?
Barbapapa var med på kräftskivan
Damark respekterade inte att tårtan skulle fotas innan man började ta för sig...
Åh, så mysigt vi hade det!

lördag, september 16, 2017

Jeans On

I söndags gick jag och la mig med hår som ännu inte hunnit torka. Det fick jag ångra bittert i måndags. Jag såg rent ut sagt för djävlig ut i håret när jag vaknade. Jag kan faktiskt inte nog betona hur jävligt mitt hår var. Så jag fick ta i med hårdhandskarna och lockade och lockade och borstade och oljade och saltsprejade och sen var jag faktiskt tillräckligt snygg för att ta mig till jobbet. Dylan var med mig och han var ungefär lika trött som jag efter helgens bravader, men tillsammans kämpade vi oss genom dagen.

I tisdags hämtade min man mig efter jobbet och vi åkte till Ikea där jag ville köpa en bricka, men den var naturligtvis slut. Eftersom allt jag vill ha på Ikea nuförtiden är slut. Så vi åkte till MediaMarkt och lyssnade på en högtalare och sen åkte vi hem.

I onsdags beställde jag högtalaren vi bestämt oss för. Och efter jobbet åkte vi till Coop för att handla till pajen jag, i ett svagt ögonblick, lovat att laga till fredagens kräftskiva. Och så passade jag på att köpa mig ännu ett par jeans. Ett par svarta den här gången. Jag har ju fått för mig att jag ska börja ha jeans och köpte blå för ett par veckor sen. Flera gånger har jag försökt att ta på mig dem innan jag ska gå till jobbet, men jag ser tämligen ordinär ut och det funkar inte för mig, så jag har fått byta till kjol eller klänning. De funkar fint när jag ska gå ut med jyckarna eller vara privat, men just inte på jobbet. Men så köpte jag mig ett par svarta. Och ja, de verkar funka. Än så länge...

I torsdags hade jag svarta jeans på jobbet och kände mig faktiskt snygg. Och på lunchen gick jag och gjorde naglar. Jag hade tänkt hitta på något kul, men fick beslutsångest och gjorde bara vanliga naturliga. Som jag egentligen tyckte var lite väl korta... Men snart är det dags att göra nya igen och då tänkte jag vara lite wild 'n' crazy och slå på stort med rött, svart, leopard och långt. Vi får väl se hur jag tänker om det när det är dags... När jag kom hem från jobbet åkte min man iväg med jyckarna och jag gjorde en Västerbottenspaj. Som aldrig verkade bli klar. Så jag filmade den och skickade till Modern och Syrran för att få deras input. Min man kom hem, pajen blev klar, vi låtsades att det var fredag och åt biff och klyftisar och aioli.

onsdag, september 13, 2017

Utställningshelg

I lördags vaknade jag och kände mig allt annat än pigg och utvilad. Om något kände jag mig stressad och irriterad. Stressad över söndagens utställning, stressad över att vi inte hade något under kontroll, stressad över att alla andra tillbringat sommaren på diverse utställningar medan vi tillbringat sommaren i trädgården med ett glas vin och en cigarr, stressad över att Dixie skulle ställas ut för första gången någonsin och vi bara veckan innan lärt henne att stå... Jag är alltså inte missnöjd med vårt val att sitta och njuta av livet i trädgården, jag bara önskar att vi inte skjutit upp utställningsträningen till dan innan. I alla fall var det ju inte mycket att göra åt, vi fick bara göra det bästa av situationen och det innebar att jag skickade iväg min man till Sjöbo för att hämta en ljusstake jag budat in på auktion. Jag gick ut med jyckarna och skrev sen en lista över vad vi behövde ha med oss till utställningen och när min man kom hem samlade vi ihop allt och fyllde bilen med stolen och skinnet och buren och vattnet. Och sen var det dags att duscha och göra oss vackra inför kvällens event.
Jag åt för många lakritsnappar
Eventet bestod av grillkväll på Röstånga Gästgiveri med Ridgebackklubben och jag var inte alls sugen på att åka dit eftersom jag är asocial och inte känner någon. Sen visade det sig att vi faktiskt kände och kände igen i stort sett alla som var där. Först stod vi och minglade och drack vin medan maten grillades och när det var dags att hugga in i grillbuffén tog min man och jag två random platser vid ett bord och hoppades att folk skulle sätta sig där medan vi var och tog för oss av buffén. Det gjorde de inte. Alla andra satte sig vid de andra borden. Utom ett par som inte heller kände någon. De satte sig vid andra änden av vårt bord. Så det kändes lite konstigt och pinsamt... Men sen tog jag mig i kragen och pratade med dem ändå. De hade ju Ridgebackar liksom... Maten var jättegod och som vanligt vid buffé orkade jag alldeles för lite. Men jag klämde ändå i mig av lammet och fläsket och nötköttet och korven och kalkonen och pajen och bean och den creamade cornen och grönpepparsåsen. Och sen var det efterrätt och några, bland annat Annette, från ett annat bord, kom och satte sig hos oss och vi åt äpplekaka och pratade tills det började bli dags för oss att åka hem. De flesta andra sov över och det var ju himla smart. Och klockan elva var vi hemma och jag hade sjukt ont i huvudet och fick ta en treo innan vi gick och la oss. Och kom såklart inte i säng förrän efter tolv.
Rolig skylt tyckte jag

Som ett vardagsrum

Matsalen var också fin

Dylans halvsyster Astrid

Fin paj
Och klockan sex ringde klockan söndag morgon. Då hade jag hunnit vara vaken en halvtimme och stressat över allt som skulle hinnas med innan vi skulle åka.Men vi steg upp, gjorde oss i ordning, rastade jyckarna, slängde i oss lite frukost, tog ut det sista i bilen och kvart över sju körde vi och köpte var sin morgonlatte som vi avnjöt på väg mot Röstånga.

Vi kom fram kvart över åtta, packade ut jyckarna, gick och anmälde oss och hittade en bra plats i närheten av domartältet och parkerade oss och jyckarna och stolarna och buren där.
Dylan lägger upp dagens strategi

Dixie var bland de första som skulle bedömas och hon var så duktig! Hennes allra första utställning och hon uppförde sig så fint! Hon stod lugnt och fint när domaren klämde och kände och hon sprang ganska fint runt i ringen och hon stod nästan fint uppställd när de väntade på sin tur. Med tanke på att vi inte började träna med henne förrän en vecka innan utställningen tycker vi att hon gjorde riktigt bra ifrån sig och jag blev sugen på att besöka fler RR-specialer nästa år för att få henne bedömd. Fin kritik fick hon också. Förutom att hon är för tjock. Vilket jag har påpekat för min man ett antal gånger... Det är nämligen han som står för matandet av jyckarna 95% av tiden... I alla fall så blev hon tvåa, av två. Och fick en fin goodie bag med godis och tuggisar och ett rejält paraply och en termometer och en reflexväst.
Dixie är redo att ge sig in i ringen, utan att veta vad som väntar henne...

Min man var lika snygg som vanligt. Kanske snyggare...?

Dixie fick upp ett spår...
Och lite senare var det Dylans tur. Han var också jätteduktig. Speciellt med tanke på att han inte heller har tränat. Han är också så cool när domaren känner igenom honom. Han blinkar inte ens när hon känner på hans kulor. Det gick bra för Dylan, han blev fyra av sex och fick också en goodie bag, han fick inget paraply, han fick i stället en påse mat. Vilket är perfekt eftersom han är ett matvrak och inte för tjock. Fin kritik fick han också, förutom att domaren tyckte hans huvud är för stort. Vilket vi ju inte kan göra något åt... Dixie kan vi åtminstone banta ner...
Dylan ställde upp sig fint

Dylan visar upp sig för domaren


Resten av dagen tillbringade jyckarna i bilen medan min man och jag satt och tittade på alla andra ridgebackar. Med avbrott för lunch på gästgiveriet. Köttbullar med sås och potatis och lingon blev det. Så jäkla gott! Och nånstans på slutet efter alla finaler ställde Dylan upp i bästa levernos och vann inte. Den här gången... Jag skyller på att domaren tyckte hans huvud var för stort...

Mmm... Köttbullar!

Dylan blev trött och tramsig framåt eftermiddagen

Dylans fjärdeprisrosett, Dixies andraprisrosett och Dixies viltspårslisterosett
Klockan fem var det slut och vi körde hem. Jyckarna var trötta och vi med. Jag la mig i badet med lite jazz i högtalarna och ett glas vin på badkarskanten. Min man lagade middag och vi såg Friends och jag somnade i soffan.
Åh! Ett bad!

Fantiserar om en dag i sängen

Jag är så trött! Hela tiden är jag så trött. Och jag somnar meddetsamma jag lägger huvudet på kudden och jag vaknar ett par minuter innan min mans klocka ringer. Utan att vakna mitt i natten. Men jag orkar inte stiga upp. Jag fantiserar om att få stanna kvar i sängen en hel dag med ett korsord och mina spel. Det har varit lite för mycket den senaste månaden. För mycket för mig. Det har varit Göteborg och Stockholm och födelsedagsfiranden och bröllopsdag och hundutställning och snart är det kräftskiva och bokcirkel och BPH och sen fyller jag år... Och jag förstår verkligen inte hur andra människor orkar vara så aktiva och göra så mycket hela tiden? Min mage är alldeles lessen och stressad och jag känner magkatarren krypa på och jag är inte sugen på mat, men samtidigt känns det som om jag äter hela tiden, vilket jag lätt gör när jag är stressad... Treo har jag hällt i mig på löpande band också hela sommaren. På grund av den stukade handen. Som faktiskt nästan är bra nu. Nästan. Den senaste veckan har jag mest haft spänningshuvudvärk och druckit treo på grund av den. Så inte konstigt att magen protesterar...

Ja, ja... Efter min födelsedag har vi inget inplanerat så då får jag göra sånt jag tycker om. Typ läsa böcker, se film och tv-serier, städa (kommer inte ihåg när jag städade ordentligt senast...), äta god mat som gör min mage glad igen...

lördag, september 09, 2017

Det blev september och håret var platt

En dag var himlen alldeles svart när jag gick till jobbet
I tisdags slutade jag tidigt och gick och klippte mig. Ganska mycket klippt blev jag. Och slingad och tonad och plattad och lockad. Och när jag plattas hos frisören blir mitt hår väldigt platt. Väldigt platt. Jag kan inte nog betona hur platt det blir... Jag var väldigt snygg i håret när jag gick därifrån, snygg och nöjd, men på kvällen hade lockarna försvunnit och håret var mest platt. Väldigt platt.
En dag var kanalen nästan alldeles blank när jag gick till jobbet
I onsdags åkte min man till Stockholm och jag jobbade hemifrån. Och jag började dagen med att gå ut med jyckarna och männen putsade huset och jag jobbade på och störde mig på hur platt mitt hår var. Så när jag jobbat klart gick jag upp och lockade håret. Det gick sådär eftersom håret var så platt. Och sen var det dags att rasta jyckar och naturligtvis regnade det, så de få lockar jag hade lyckats få till försvann. Tyvärr försvann inte det platta. Min man kom hem från Stockholm och hade med sig gyrostallrik eftersom jag inte kunde laga någon middag på grund av platt hår...
Delar av huset ligger i rabatten

I torsdags gick jag och mitt platta hår till jobbet och hade sushi till lunch och jobbade tills vi gick hem. Och till middag hade vi lammfilé och vitkålsgratäng.
I fredags jobbade jag hemifrån halva dan och orkade inte bry mig om hur jag såg ut i håret. Andra halvan var jag ledig och la till foto i Bilder och tog bort dubbletter från Bilder och sen tog jag ett långt bad utan inpackning, men med champagne och bra musik. Och när min man kom hem satte vi oss i trädgården och rökte cigarr och drack vin och åt förtugg. Och sen blev det biff och klyftisar till middag.
Jag gick ut med jyckarna
Lilla fina Dixie
Fredagsmys i trädgården
Jag börjar vänja mig vid att huset och trädgården ser ut såhär...

onsdag, september 06, 2017

Stockholm

I fredags steg vi upp tidigt. Vi duschade och gjorde oss i ordning, åt frukost och gick ut med jyckarna, packade resväskan och packade bilen. Och kvart i elva satte vi oss i nämnda bil och påbörjade vår roadtrip till Stockholm och Syrran. Första stoppet var jyckarnas hotell och det var precis lika jobbigt som vanligt. För mig. Jyckarna börjar väl bli vana nu...

Andra stoppet var Slogstorp och Qvesarum där vi köpte en födelsedagspresent till Syrran. En affisch på en maskros som jag också blev sugen på... Och sen körde vi lite fel (ganska mycket fel...) eftersom vi inte litade på GPS:en. Men sen. Sen var vi på väg till Stockholm. Och vi stannade till vid McDonalds på vägen för lite lunch och jag tror att jag numera hatar hamburgare.
Qvesarum
Min man är en utmärkt bilförare och jag är en utmärkt DJ så vi kompletterade varandra perfekt. Jag spelade massor med bra musik hela vägen och eftersom jag även är en utmärkt kartläsare så ledde jag oss också rätt genom Stockholm och halv åtta landade vi hos Syrran.
Vi satt i en bilkö och jag beundrade bergen

Mohammed hälsade oss välkomna
Vi bar upp mattan och sideboardet vi hade med oss och fick en rundtur i nya lägenheten och sen svängde Syrran ihop lite mat och vi drack vin och pratade tills det var dags att sova. Kidsen var hos fadern, så min man och jag fick sängen och Syrran var förvisad åt soffan...
Så himla fint hos Syrran
Och växterna trivs
Naturligtvis vaknade jag alldeles för tidigt på lördagen och låg och spelade spel medan de andra sov. Ganska skönt det med... De andra vaknade, min man gick och köpte frukost, vi åt frukost, gjorde oss i ordning, åkte till Bromma Blocks, handlade, gick i djuraffären utan att handla, min man och jag åt sushilunch (inte lika god som hemma) och sen åkte vi tillbaks till Syrran.

Min man och jag lämnade Syrran och tog tåget in till stan för att besöka Fotografiska. Jag kan inte ens komma ihåg när jag var där senast? Jag blev så glad när jag såg att de fortfarande visade Like a Horse. Jag trodde jag precis missat den. Gillade jättemycket! Hästar är väldigt vackra djur, nästan lika vackra som Ridgebackar... Irving Penn var både ock, men Viviane Sassen var nog inget för mig. Den kändes alldeles för djup och svår. På fel sätt...
Min man poserade villigt
Stadshuset i bakgrunden
Riddarkyrkan - min favoritkyrka
I Gamla Stan var det fullt med folk
En annan fin kyrka jag inte vet namnet på
Vi gick inom Swedish Hasbeens där de hade rea  på fina tofflor, men de fanns inte i min storlek....
Vid Slussen tog jag kort på en ful vägg
Gröna Lund låg kvar
Den obligatoriska bilden
Framme!
Tyckte verkligen om den här utställningen
När vi kände oss nöjda med Fotografiska och inte shoppade något i shoppen på grund av alldeles för mycket folk, så promenerade vi tillbaka genom Gamla Stan. Och stannade till på en liten vinbar för var sitt glas vin och en bit Brillat Savarin. Och sen åkte vi hem till Syrran. Som hade förberett goda tilltugg och hällde upp champagne och sen satt vi och skålade och pratade tills maten var klar. Och när maten var uppäten satt vi och tittade på foto tills klockan var mitt i natten och det var dags att sova.
Vi såg ljuset i slutet av tunneln
Här satt vi och drack vin
Och åt ost
Riksdagshuset
Champagne hos Syrran
Jag läste två bra böcker innan jag somnade...
På söndagen hade vi lite sovmorgon och när vi ätit frukost och packat våra väskor hoppade vi in i bilen och körde till Slottsträdgården Ulriksdal och gick runt och tittade och jag hade velat köpa med mig en himla massa, men vi har ju inga lediga rabatter, så det blev inget. Men fint var det!
Okej, tack!
Åh, vad jag vill ha en massa rudbeckior igen!
Och en hortensia!
Prästkragen ser nytvättad ut
Det suger verkligen i Rudbeckiatarmen
Ett gäng såna här får gärna flytta hem till mig!
Jag vill också ha tillgång till självplock! Som inte är i min trädgård alltså
Syrran väljer bland blommorna
En tunnel med gurka och squash och pumpa
Kål hade jag plockat!
Fina rosa rävsvansar(?)
Denna är så fin, men passar tyvärr inte in i vår trädgård
Funderar på att starta försäljning av mina sticklingar... De tog 79:-/st...
Och när vi tittat överallt åkte vi hem till Syrran, åt en snabb lunch, packade in våra grejor i bilen och påbörjade resan hem. Halv fyra satte vi oss i bilen och strax innan elva körde vi in på vår uppfart. Vi stannade såklart på vägen och åt också. Ingen hamburgare denna gång dock. I stället stannade vi på Den Gyllene Uttern där jag åt oxfilé och drack ett glas vin. Min man åt röding och drack alkoholfri öl. Kändes som världens lyx!
Den Gyllene Uttern
Annat än McDonalds!
Mmm... Oxfilé!
Naturligtvis kom vi inte i säng meddetsamma vi kom hem. Vi packade upp och slängde i tvätten och duschade och  sa hej till Jack och somnade inte förrän efter tolv..